Kommit hem och har gjort mitt sista arbetspass för veckan...jag är helt slut. Och när jag kliver innanför dörren inser jag att det ser ut som att ngn har skakat huset upp och ner och bara ställt tillbaka det som det är...Har rummen bytt plats med varandra eller, det är så stökigt. Men jag bara orkar inte...För ett halv år sedan hade jag farit runt som en iller och städat, idag är jag mera chill och bara tittar åt eländet, mår dåligt men får inte fingrarna ur liksom. Jag säger bara...håll er borta från familjens bostad om ni inte vill få dån dimpen. 

Sen har vi det här folkslaget som kallas tonåringar!!! Asså, hallå vad är problemet. Vad jag än gör och säger blir det fel. Jag vet inte, men jag kanske är gammalmodig som inte låter min 14åring ha herrbesök på nätterna. Jag fick då inte det, men det var ju på stenåldern också...fast då hade tre barn innan jag var 27  .

Igår hade jag tre glada 11åringar i köket. Och dom hade haft pubertetssnack på skolan.

Jaha sa jag jag vad lärde ni er då. Hur länge en bebis ligger i magen. Nä inte sånt...Nähä, hur en bebis blir till?

Jaa, och samtliga tre vill sjunka genom golvet...Men dom visste iaf hur det går till nu. Tack skolan!