Samma lika alla dagar...nu lever jag ett väldigt enkelspårigt liv dvs det går bara typ en väg inga avstickare här eller där, bara samma lika varje dag.

Alarmet går 06.00 och jag ska väcka min sängkamrat den äldre...har jag tur ligger han just bredvid mig, har jag otur är han i rummet bredvid och har jag mega otur ligger han på övervåningen. Gissa hur jobbigt det är att halvnaken eller nästan helnaken ge sig ut på jakt efter maken kl 06.00 mitt i natten för mig. När jag fått tag på honom skyndar jag mig tillbaka till min älskade säng och somnar fort om. 06.30 blir jag väckt igen av den obligatoriska Jag-älskar-dig-pussen och ha-en-bra-dag-puss...Jag väser eller grymtar något tillbaka, jag vet inte själv vad jag säger men nåt i stil med detsamma skulle jag tro. Somnar om igen eller hamnar i ett sånt där jag-laddar-upp-mig-läge till kl 07.20...sen blir det bråttom eller Jalla Jalla...Jag kastar mig upp, jagar på dom som ska till skolan, gör femhundra olika frukostar känns det som, tömmer en disk, kokar välling, byter över full blöja, häller i mig 1liter juice, kaffe och kanske te också...packar ryggsäck, läser tvåtusen gånger extra på planeringarna att jag inte har glömt något. Mitt i allt kl 07.30 ringer farfar:- När ska jag komma?

:- Nämen, inte behöver väl du idag igen!!!

:- Jo, jag vill! När ska jag komma!?

:- Okej då, 07.50 blir bra. 

Check! Första gänget kliver utanför dörren oftast står jag bara i trosor och en för kort tröja och ser helt skogstokig ut...bry...att magen hänger och tuttarna hänger är en bonus. 

Ungarna säger oftast bara:- Usch mamma, usch!!! Vänta ni bara  

Jag röjer undan första sittningen frukost och beroende på om jag har en morgontid att passa eller ej så är det det som styr nästa sittning om den blir på stående fot eller i lugn och ro. Oftast inte i lugn och ro för det händer ALLTID något och då menar jag alltid...som tex tomtegröten hälls ut, falukorvsskivorna kletas i ett vackert mönster fast på bordet, någon rullar "köttbullar" av limpan mm...

Allt mellan 09.00-11.00 lämnas andra gänget. Jag pustar ut. Antingen sover jag i 2timmar eller har någon tid att passa. Då sover jag när jag kommer hem ist i 2timmar. Jag hatar av sova på dagen och vara trött men jag är som sagt som ett spädbarn och behöver mycket vila och sömn. 

Idag hade vi iaf möte med skolan, lärare och rektor på våran begäran. Det känns lite bättre nu och dom kan kanske ge det stöd som vi efterfrågar.  I viss mån. Vi har en liten plan inför hösten så vi inte står där vi står nu utan har något att jobba efter då skolan startar i höst. Nu lämnar jag det och går vidare, det har varit en stor börda som jag måste ha tagit tag i och få gjort. På torsdag gör jag mitt sista kurstillfälle och ställs på egna ben-scary...gillar kursen och mina vänner där. En frizon där jag bara är Maria den bipolöra Maria som inte behöver förklara eller ursäkta mig för mångt och mycket. Jag har tagit min medicin och är rätt stabil nu med lite inslag av neråt-perioder och förhöjda perioder...det som är mest jobbigt nu är min oerhörda utmattning som jag inte blir av med. 

Målet är att nu när kursen är slut och ADHD-kursen är över ska jag försöka ta mig tillbaka till jobbet 1dag i veckan...hoppas det går så jag kan göra ett bra sommaravslut där. 

En härlig stund i kvällssolen...

Jag fotar barnens planering och blir den här veckan påmind- Men se där, Nea fyller 5år på fredag...Tack förskolan, Dax att köpa någon present kanske. Vad skulle jag ha gjort utan förskolan som påminner mig om när kidzen fyller år  

Haha...när jag gick egenom min telefon ser jag att något tagit selfies på sig själv, detta var 1 av 800typ...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har dragit ut på detta men nu kan jag meddela att efter så många år tillsammans blir det en skilsmässa.  Jag har funderat länge men kommer fram till att det här blir det bästa. Vill starta om på nytt och börja om.  Har faktiskt redan nåt på gång....

Nu är julledigheten över och den enda som har rört på sig mera än till och från bilen är Alfred.  Det känns som evigheter sen som jag låg inne och mådde så dåligt och trodde att jag inte skulle klara av vardagen.  Men nu är vi här Jag har överlev...

Då var det helg igen, den här julen har varit hel knas. Jag var ju borta nästan hela december. Det är för tillfället omänskligt kallt ute och jag har ett gäng killar här en bit utanför min ytterdörr spelar landhockey. Det kan man visst göra i vilken...

Hej 1 januari 2017 det är med blandade känslor jag Välkomnar dig. Det känns både jobbigt och bra. Jobbigt för att jag inte vet vad som väntar mig och bra för att jag har alla chanser att ge det en ny start. Praktisera alla mina strategier vid kommand...

2016 är snart över ett år med mycket glädje men också sorg och jobbigheter. Året började med en inläggning, jag var helt psykiskt utmattat och orkade inte mera, orkade knappt leva med mig själv. Jag firade min 40års dag på sjukhuset och livet var öve...