Jag vill inte vara här.

Jag vill vara hemma hos mina älskade barn.

Jag vill må bra, sova, äta och ha mina rutiner som gör att jag mår bra.

Jag vill komma tillbaka till skolan.

Jag vill baka pepparkakor och knäck, slå in oköpta klappar och lyssna på julmusik.

Idag fick jag besök av några fina klasskompisar. Man glömmer det jobbiga för en stund.

Vi gick och köpte kaffe, pratade och bara hade trevligt.

Helt plötsligt från ingenstans får jag hjärtklappning och darrningar, känns som att jag ska svimma. 

Jag kan inte sortera in alla ljud. 

Det känns som att jag står i mitten och runt om mig springer massa människor och kastar ut bokstäver som jag ska sortera och bilda ord. 

Jag hör hur dom pratar men hör inte vad som sägs.

En oerhört jobbig situation.

Jag har dom bästa kamraterna som får mig lugnare men jag är darrig ett tag efter. 

Sen bryter jag fullständigt ut på avdelningen och bara tokgråter. Jag vill inte gråta, det är jobbigt särskilt inför andra, prata om det går bra men inte i praktiken. 

Jag ringer Anders som kommer på en gång.

Tack mina stora   som passar mina små  när mamma behöver pappa.

I två nätter har jag nu fått ytterst lite sömn 3-4 timmar på 2dygn. Jag provar en ny sömnmedicin som tar ca 3-4dgr att få sin fulla effekt, men stå ut Maria, stå ut...Vet du hur länge och hur mycket du har kämpat. MYCKET och LÄNGE, så ge inte upp än fast jag vet att du ibland vill det. Dina barn väntar på dig där hemma. 

Gamla bilder men gillar dom på ett sätt. Elsa får en egen då hon saknas på familjebilden.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har dragit ut på detta men nu kan jag meddela att efter så många år tillsammans blir det en skilsmässa.  Jag har funderat länge men kommer fram till att det här blir det bästa. Vill starta om på nytt och börja om.  Har faktiskt redan nåt på gång....

Nu är julledigheten över och den enda som har rört på sig mera än till och från bilen är Alfred.  Det känns som evigheter sen som jag låg inne och mådde så dåligt och trodde att jag inte skulle klara av vardagen.  Men nu är vi här Jag har överlev...

Då var det helg igen, den här julen har varit hel knas. Jag var ju borta nästan hela december. Det är för tillfället omänskligt kallt ute och jag har ett gäng killar här en bit utanför min ytterdörr spelar landhockey. Det kan man visst göra i vilken...

Hej 1 januari 2017 det är med blandade känslor jag Välkomnar dig. Det känns både jobbigt och bra. Jobbigt för att jag inte vet vad som väntar mig och bra för att jag har alla chanser att ge det en ny start. Praktisera alla mina strategier vid kommand...

2016 är snart över ett år med mycket glädje men också sorg och jobbigheter. Året började med en inläggning, jag var helt psykiskt utmattat och orkade inte mera, orkade knappt leva med mig själv. Jag firade min 40års dag på sjukhuset och livet var öve...