Permis hemma inatt- och hon är vaken. Jag sov mellan ca tio och tolv sen vaknade jag och kunde inte somna om. Nu är klockan 06.02 och jag har vikit 3-4 tvättar ren tvätt, tvättat en maskin och tömt en diskmaskin. Jag borde vara trött då jag tog 8st atarx mot ångesten eftersom att jag läste max 6st tabletter (läste fel) var max dosen.  Det jag inte läste att det är under ett dygn och inte alla på en gång. Så Anders ringde upp på avdelningen och frågade sköterskan som ringde jouren som sa att det skulle inte vara någon fara men jag kunde bli trött, pytsan heller...inget biter på mig verkar det som. Jag har hållit låda i ett hus som sover. Än fast jag inte har kunnat sova har det varit mysigt att vara hemma. Hemma är ju alltid hemma. 

Jag håller på att längta ihjäl mig efter Nea som är i Falun med mamma och hälsar på kusinerna Gusten och Tage. Tage fyllde förövrigt 2år i går, Grattis  

Och idag kom pappa förbi med mat som han lagat åt oss...som sagt vi ses sällan och jag hade inte berättat hur det låg till så det kom ju lägligt med matleverans. Direkt till grytan så att säga, bara att värma. 

Nä nu ska jag förbereda för Alfred som snart stiger upp och ska åka upp till Skellefteå på match-lycka till min prins. Önskar att jag kunde följa med dig, för det är något jag gillar, att titta på när du spelar hockey  

Sen blir det att åka tillbaka till sjukhuset. Vill passa på att Tacka för alla hjärtan och kramar, det värmer oerhört mycket när livet är som jobbigast att veta att det finns vänner där ute  Jag har sagt det förr men säger det igen. Att skriva är nog min bästa terapi form. Allt jag har i mig får komma ut. Ingen kan säga åt mig vad som är rätt eller fel. För det finn inget. Det är känslor som ingen kan styra över, mina känslor som vill komma ut annars sprängs jag. Kram till er alla  

Haha...så här såg visst julen ut 2012...hon som jag saknar hade varit framme igen...