Äntligen, första gången på över tre veckor som mitt huvud och min kropp synkar ihop sig. Alltså fysiskt och psykiskt gifter sig. Hoppas det håller i sig. Min plan är hemma permis hela helgen och hoppas bli utskriven på måndag. Dröm senario...Har bakat dubbel sats lussebullar och en mjuk pepparkaka. Ikväll ska jag göra pepparkaksdeg så barnen får baka pepparkakor i morgon, samt göra knäck och något mera gott att fylla frysen nu med.

Från att mera eller mindre vara förlamad i flera veckor är jag nu på banan igen, hoppas ...hoppas det håller i sig. 

Ja, jag vet...ta't lugnt, men det är svårt då orken helt plötsligt kommit tillbaka och livsglädjen, lusten, orken mm...

Kommer ni ihåg för ett år sedan, det gör jag...då Alfred satt i rullstol för sin ledvärk i hela kroppen. Vi kämpade i sinne för våran pojke och åkte in och ut mellan sjukhuset och hemmet, men vi fick inget svar. Han blev bra, en dag hade han inte längre ont. Det nästan för bra för att vara sant. Idag kan han ha lite ont någon gång, men inte alltid. Det är en sådan lycka för honom och för oss. 

Idag fick vi ett samtal från kuratorn från hans skola.

Han hade vad vi tolkar det fått ett petit mal, ett lindrigare epilepsi anfall (kramp) under ett samtal med henne. Han hade försvunnit i ca 1minut och skrapat frenetiskt på stolsarmstödet.

Efter komer han inte ihåg det och var väldigt trött (vilket är vanligt efter kramp)

Och tydligen så har några kamrater observerat att han gjort samma sak under förra veckan.

Han klagar ofta på ont i huvudet och krampen hos mormor förra fredagen.

Vem vet, vi vet inte men han kanske får sånna här "anfall" ofta då han försvinner i 1minut då han är själv eller med kompisar. Mamman blir orolig, igen. Det tar aldrig slut! Det kan bara bli värre!

Han har fått tid för EEG den 20/12 och då får vi svar-förhoppningsvis.

Det är tur nu att jag kommit tillbaka till livet om det blir en tur med Alfred igen, då behövs alla mina krafter åt det. Att slåss med sjukvården är vi vana med nu!!!

Klyschan att Det ända jag önskar mig är mina nära och kära får vara friska

För mig är det ingen klyscha utan det ÄNDA!

Jag vill inte ha mera överraskningar. Kära tomten låt mig och min familj få vara friska i jul...och frammåt.