Så var det MR dagen (magnetröntgen)...för Alfred. Skulle det vara något eller inte...Positivt det var ingen tumör eller blödning, men på vänster sida såg man en förändring stor som en ärta som ska utredas om det kan kopplas till epilepsin eller inte. Om inte är det något annat som orsakar epilepsin eftersom epilepsi tyder på en skada. Ofarlig eller inte...Efter julen ska han till en barn neurolog. Alfred mår bra och lever som vanligt och det är huvudsaken.

Men allt detta kanske förklarar varför han ofta mår illa, känner sig yr och har ont i huvudet. Vi har trott att han spelat oss ett spratt för att slippa skolan men det ligger en orsak bakom-en ärta i hjärnan. 

Trots detta positiva besked kan jag inte slappna av förrän vi har fått ett riktigt slutgilitgt besked att det inte finns någon som helst fara bakom denna ärta eller något annat. 

Då epilepsin upptäcktes i tisdags har veckan varit helt kaostisk, värre än vanligt i mitt huvud. Handlat några klappar per dag sen har jag däckat i soffan. Jag själv blev utskriven i igår och jag sa till läkaren att mitt mål nu är bara att överleva julen och nyåret. Att det är julafton i morgon är bara en saga helt overkligt. 

Huset är helt galet stökigt men ingen av oss som bor här hinner eller orkar städa, jag har röjt upp en väg så att tomten hittar fram bara. 

Det är vi och barnen och det känns jätte skönt att vi bara är vi.