Veckans dep. börjar på att släppa...fy tusan vilket h-vete för hela familjen. Allting började i söndags då jag efter en lång bra period hamnade i en topp, eufori. energi bomb, kalla det vad ni vill. Jag fick som sagt för mig att möblera om i vardagsrummet...soffa, matbord, piano tv ja allting bytte plats...och på kvällen frågar jag Anders:-Varför stoppar du mig inte? Som alla andra gånger jag befinner mig i det sinnesläget, vrid på ratten lite, lite mera åt det normala läget är du snäll. Men det går inte, det vet jag och det vet vi alla...Jag bara följer mina impulser och njuter så länge det varar. Men efter regn kommer solsken. Efter topp kommer dep. Ju högre topp desto lägre depression...tyvärr, eftersom toppen gör mig så glad så levnadsglad och lycklig. Då finns inte livet efter för mig...

Som ett brev på posten damp jag rakt ner på måndag, djupt ner. Tappade allting, livsglädjen, kärleken och energin. Jag har bara legat och sovit och sovit...har inte ens orkat stiga upp och klä på barnen för att få skjuts av farfar till dom till fritids och fsk...så lågt är längesedan jag var. Vi har gått i pyjamas och ätit kallkorv i veckan...Idag orkade jag mig mot min vilja ta mig ut, då jag skulle till kuratorn senare och lämna ungarna. Sen åkte jag hem och bara satt och stirrade rakt fram i flera timmar. Fick iväg min matbeställning...sen till kuratorn och jag går alltid därifrån med ett lättare hjärta. Och nu är jag påväg till verkligheten igen. Inte lika trött och orkeslös och ser livsglädjen komma tillbaka...Så nu ska jag ta igen allting jag har försummat i veckan. Städa, och jag har inte tvättat en enda maskin med kläder, städa upp mig själv det är tyvärr inte första prio mina dep. perioder. Toppen på isberget har jag som sagt haft jordens ryggont och en huvudvärk from hell, typ migrän hela veckan, inga piller ha mildrat, så ingen är gladare än jag att det vänder  snart är jag normalstörd igen