Den här dagen är till alla fina pappor i husen. Fast våran är ju bäst, ingen protest. Min egen pappa finns men ändå inte om ni fattar. Vi har mindre kontakt men jag tänker lite extra på honom idag trots allt. Jag kanske är petig men jag tycker inte att han är den far och mor-far som jag önskar...men du finns där ändå på ett sätt, min pappa. Vi har iaf firat barnens pappa och farfar idag med tok mycket mat och tårta...riktigt gott om jag får säga det själv. Nu rullar vi fram. Barnen har gjort en snögubbe idag så nu har vi en Olof på baksidan som sakta men säkert kommer att smälta bort.
Jag har fått jätte ont i höger sida av ryggen och varje rörelse svider, perfekt till jobbstarten eller inte.
Ja, det är våran farsdag det...och den är snart slut...