Ja, nu är vi åter samlade hela familjen i samma hus. Det har varit en galet, rolig, intensiv och händelserik helg på alla sätt och vis. Och det började redan i tordags kan man säga. Jag hade lite fix att göra innan vi skulle på fredag skicka Alfred med hockeylaget ner till Övik och cup hela helgen och vi skulle bara några timmar efter komma ner med dom tre små och tonåringarna skulle vi för första gången i världshistorien lämna ensamma hemma över en helg. Så ni förstår ju att jag hade endel att fixa. Hur mycket är det egentligen tänkt att en människa ska kunna hålla reda på. Jag skulle handla mat för en helg åt tre olika matlag, tänka på snabba enkla maträtter till dom skulle vara hemma, enkel kall mat som Alfred kunde ta med och mat och mutor som vi skulle ta med som tillfredställer tre småttingar och en pappa (pappan är förvisso inte så petig)...under en hel hockeyhelg. Och inte på tal om packningen, packa smart och i olika väskor för ev. bad på paradisbadet nån dag. Ni vet, blöjor extra kläder, varma kläder, välling, termosar ja,allt en mamma och pappa och tre små kan tänkas behöva. Packa till Alfred och se till att tonåringarnas favorit kläder inte ligger i smutstvätten...ordna med byte av sekritariatet vi skulle ha suttit på Elsas innebandymatch samt ordna skjuts åt henne...min hjärna brinner och då glömde jag anmäla henne till match, men hon fick spela ändå-Tackar!!! Jag glömde småungarnas armpuffar så vi fick köpa nya, nu börjar vi på ha en hel armpuffs fabrik ute i garaget (det är inte första gången vi glömmer dessa).

Sen till det bästa-hockeyn!!! Att få följa med och se dessa fantastiskt duktiga kämpar killar strida och strida, trots lite förluster stridar dom på. Min målis gjorde bra matcher men vissa var det lite tröttsamt och ville sig inte riktigt. Men laget stöttar och dom är som en familj.  Den härliga hejjarklacken Björklövens p-03 har, dvs vi föräldrar, också som en jätte stor familj. Trots att jag är nykommling fick jag vara med. Jätte härligt att se. Jag som inte varit och sett några matcher tidigare inser nu hur mycket han brinner för det här och inser även att tidigare har jag inte haft orken, gädjen eller enerign till det...men nu har den kommit och jag kommer att försöka stötta honom så mycket jag bara kan...

Vill dela ut lite rosor   till mina fina.

Småbarnen för att dom så snällt hängt med oss på olika matcher. Dom har väl fått tidernas största sockerchock...socker-mutor för att hålla sig innanför sitt skinn.

Tonåringarna för att huset stod kvar då vi kom hem och inga matrester på golvet eller dyl...

En ros till mig själv och pappaanders för att vi lyckades genomföra denna helg.

Och till Alfred för att han gjorde en kanon helg. Nu ligger han dock med en alvedon i kroppen och har känningar av migrän, inte helt ovanligt efter en sån här helg, lite sömn mycket fysisk aktivitet och spänning och förväntan som nu har släppt och då får han lätt sån här extrem huvudvärk som kan leda till ett migrän anfall...

Det kan vara riktigt jobbigt att hänga på hockey hela dagarna...

Annars har vi ätit på restaurang, och inte på nån hamburgerrestaurang utan en sån där då man får vänta på att få ett bord, och en servitris eller servitör ger en maten...

Badat på Paradisbadet och haft jätte, jätte loligt, enligt alla tre små...kan bara sammanfatta helgen.

Fantastisk!!!