Idag har känt mig som en riktigt dålig mamma. Låg till elva imorse-förlamad. Stiger upp-äter en skål yoghurt. Barnen ska ha lunch. Anders jobbar med något så jag ger Minna kalla blodpuddingsskivor, ja hon ville ha det på det viset. Inte mig emot. Nea vill ha en Billys pirog- 1 min i micron-gilla. Arvid äter sin första måltid på fritids och dom stora sköter sig själva. Sen åker pappaanders på jobb igen och jag blir kvar hemma med kidzen. Förlamningen är oundviklig, lägger mig på soffan och tar mig inte en cm...barnen är lösa och jag är helt oförmögen att leta åt dom. Skickar ut Arvid som är inne på en tur att leta efter sina systrar. Så om mågra grannar läser detta och tycker mina småtjejer varit påträngande så är det inte deras fel utan deras morsa som inte varit i sina sinnens fulla bruk idag.
Färdiga fiskpanetter till middag och först ut en träning och nu väntas en match. Jag hoppas fått tillbaka orken till imorgon.
Vi tror oss veta varför denna vändning, jag har lyckats glömma ta min medicin säkert tre gånger den här månaden vilket resulterat i min dep och enorma trötthet...samt att jag ligger vaken om nätterna...Igår tänkte jag vara steget före mig själv och gick och la mig redan kl 22.00...tror ni jag somnade...det tror inte jag att jag gjorde. Supertrött, med en hjärna på högvarv...undrar om den går att stänga av, ska testa ikväll.

Japp, då var vi igång...Arvids första fritidsdag gick galant.

Sen hem laga lunch, ge barnen mat, äta själv det som blir över i stekpannan och från barnens tallrikar...har man tur lämnar dom mycket. Städa undan lunchen och åka och handla. Fylla kundvagnen med mat och annat, hem packa upp, dammsuga, igen... och nu säger jag Godnatt, kl 15.06...jätte trött. Får se hur länge jag får ligga här på soffan innan någon ropar:-Mamma...

Ligger sömnlös i en säng i Ersmark. Ah, vad irriterande. Det kryper i kroppen. Fortsätter det så här i några dagar till måste jag ta en sömntablett. Vill helst inte det, för jag får sån hangover dagen efter. Men sova måste jag, annars förvandlas jag till häxansurtant, vilket jag redan är enligt vissa.
Förövrigt så har Minna hällt vatten i datorn, den beter sig underligt nu. Blire fjärde gången hos data-doktorn. Ska räkna får nu och se hur långt jag kommer.

Jag har hamnat i ett skriv il...pendlar mellan lycka och förstörelse...blandperiod. Ena stunden älskar jag livet för att nästa stund hatar jag mitt menlösa liv. Har haft en huvudvärk from hell pga för lite sömn inatt. Men något säger mig att jag kommer att ligga vaken en natt till.Jag har den där rastlösheten i mig. Imorgon smäller det. Arvid börjar på fritids. Skräckblandad förtjusning för oss båda. Ska jag lämna över mitt fjärde lilla knyte i Umeå kommuns skolas händer?. Det kommer att gå fint, bara han under natten lär sig att gå på toan själv...
Annars har vi gjort affärer idag. Fått köpa en bättre begagnad bilbarnsstol till Nea Gratis- det är bra affärer tycker jag. Tack Susanne?
Nu har vi avslutat veckan och semestern litegrann kan man väl säga än fast skolan inte börjar förrän nästa vecka med stt frossa i...

Donken mat. Äckligt gott. Jag hade smsat beställningen till pappaA som fick förtoendet att beställa 8olika menyer. Han kom hem med allting rätt? Annars hade jag blivit ledsen...nu är jag bara proppmätt?

Perfekt väder idag för en vila-hela-dagen-dag. Har sovit jätte dåligt, uppdelat i tre block kan man säga. Först kan jag inte somna.

Kliver upp halv 2 och hämtar min drog...
Somnar tillslut och blir sen väckt 04.14 av en hysterisk glädjefylld Olivia.

Lyckan är fullständig. Herr Justin Bieber följer henne på Twitter!!! Outstanding-fattar ni, det är ju värt en löpsedel. Vem vet. Snart knackar han på dörren:-Hi, I'm Justin. Is Olivia at home??? Dax å börja fila på sin skolengelska.
Nåväl, jag lyckades somna om och kl sex satte dom igång i nästa rum. Tre glada röster som pappaanders fick tyst på tillslut...så uppdelad sömn för mig är likamed dåligt. Då är regnväder bäst.

Vill börja med att Tacka för alla fina kommentarer, det är ett stort stöd. Dagen är snart slut, jag pratade med dom stora på morgonen sen efter lunch tog jag 2 med mig för att handla lite och sen åkte vi på Donken och köpte glass. Mys med bara 1 eller 2, blir mera personligt. Och det var 2 jag sällan tar med och framförallt inte dom två samtidigt. Ny syskon-konstelation (konstigt ord). Jag ska på måndag ringa till psykiatrin och prata med en psykolog som min kurator har gett mig nr till nu då hon är på semester. En back up. Jag måste få hjälp med att sortera i huvudet. Rensa, kasta det som är skräp...jag är en soptunna just nu...får ingen ordning igen, drömmer konstigt, har gjort det en tid och det vet jag betyder att det är för stökigt i hjärnan. Och hur är det man säger...fint yttre och stökig insida. Nu menar jag inte att jag är fin men att min städmani har tagit över och kontrollmani...jag kan lätt dra dammsugaren 10gånger per dag. Jag formligen hatar smulor, gräs ja, allting som kommer utifrån och in. Kontrollera vad som finns i kylen och att mjölken står rätt 5 gånger per dag-jätte jobbigt. 

Jag vet inte vad som gör att jag har det så här nu, det är sommar, sol och ledigt, Livet borde vara enkelt...men det är så mycket...mycket med att vara småbarnsförälder-tonårsförälder och bipolär-ska hinna få tid till sig själv och hitta det där lilla extra som gör en glad. Jag har inte hittad det...ärligt talat så vet jag inte om det finns något för mig. Jag må låta tragisk men livet känns så hopplöst när allting hopar ihop sig till största berget. Berget med skräp...Men nu ska här rensas. När jag är klar ska det bara ligga  sammetslena rosenblad på berget!

Dagen efter och jag har mkt att reflektera. Mår inte bra just nu och som jag skrivit tidigare känner jag mig instabil, tickande bomb. Kvartersfest igår som spårade ur för min del. Jag tar ett glas vin och känner hur jag släpper taget, och mår "bra" för en stund. Tar ett glas till som snabbt blir till flera. Har inget koll, stoppknapp, nödbroms...snubblar på en nivåskillnad med för mycket vin i kroppen och får jordens blåmärke på hakan. Illa, mkt illa för en 6barns morsa. Inget jag är stolt över direkt.

Jag kände redan innan att jag ska inte dricka idag när jag mår så här, men tänker att ett glas vin inte är så farligt...jo, för mig är det riktigt farligt. Har pratat med bästa maken och nu ska vi jobba i team och när jag mår så här vilket jag vet och känner i förväg är det inga alkoholhaltiga drycker som gäller...jag vet att det går bra, bara vi har bestämt i förväg. Jag vet att det kan vara trevligt utan vin...jag kan ju bli berusad på själva livet...Jag vill tacka min älskade make som finnas där och städar upp efter mig när jag ligger...Jag pratar med dom stora barnen och får försöka förklara så gott det går...Jag vill bara gråta och göra allting ogjort...men nu lever vi här och nu och måste ta små steg i taget. Vara ärliga mot varandra och mot sig själv. Inte sticka något under stolen...jag är oerhört ärlig nu och lämnar ut mig själv. Men jag måste för att kunna gå vidare och inse vad jag måste jobba med. Det är jag skyldig min familj...Tack för att ni läser. Det ger mig hopp  

Pausar mitt i dagen...Jag håller på att städa bort en massa ilska och adrenalin som jag har fyllts med. Jag behöver på riktigt profesionell hjälp, hjälp med att sätta gränser och vara en bra förälder. För som det ser ut nu har jag fullständigt misslyckats. Jag är arg på mig själv som inte fixar och arg på barnen som inte visar respekt och tacksamhet. Jag har som jag har sagt tidigare jätte säker på mig själv och var jag står i föräldrarollen, satt gränser och fixat motstånd. Men nu har jag gett upp, orkar inte, orkar inte tjata orkar inte ta motståndet. Bajs, vad dålig jag är men det är verkligheten just nu. Sämst!!! Får skylla mig själv men jag har tappat allting någonstans efter vägen och orkar inte gå tillbaka och leta igen det. Vi bor i ett stort fint hus som jag och min man betalar för varje månad, mycket pengar. Vi har 6 rum  (snart 7 rum, ska bygga ut) och stort kök och vardagsrum, 2 toaletter och en bastu fördelat på 1,5 plan. Jag, min man och småbarnen bor på bottenvåningen och dom stora huserar på övervåningen. Min ide har varit att dom får hålla rent där uppe, dvs dammsuga allrum, städa sina egna rum, ta ner sin egna smutstvätt som jag sen tvättar, hänger och viker samt städa badrummet uppe, 1 gång i veckan. Är det för mkt begärt eller. Är jag en monstermorsa? För det ska dom enligt överrenskommelse få halva barnbidraget eller hela sitt barnbidrag beroende på ålder...Nu funkar ju inte det här som ni förstår...jag är en riktig tjatkärring ut i fingerspetsarna...hatar mig själv. Idag gick jag upp och hamnade mitt i infernot av skit!!! Rent hälsorisk, fy fan ursäkta vad snuskigt. Dum som jag är kan jag inte låta bli och börjar skrubba...mitt fel jag vet. Men hellre det än måsta bråka och ta ut all min energi på det. Jag vet, jag orkar inte, jag är för svag och måste få hjälp att hitta tillbaka. Jag orkar in med några flera familje möten der ger oss ingenting, för dom vänder bara på klacken och ger mig dåligt samvete. Jag vill så gärna vara den där perfekta mamman som kan ge mina barn det dom önskar, men då vill jag också ha något tillbaka. Just nu mår jag bäst av att inte säga någonting utan bara stryka omkring och serva...eller inte...Oskan mullrar och vi har kvartersfest ikväll så jag ska ladda mina batterier inför det. TREVLIG HELG!