Dagen efter och jag har mkt att reflektera. Mår inte bra just nu och som jag skrivit tidigare känner jag mig instabil, tickande bomb. Kvartersfest igår som spårade ur för min del. Jag tar ett glas vin och känner hur jag släpper taget, och mår "bra" för en stund. Tar ett glas till som snabbt blir till flera. Har inget koll, stoppknapp, nödbroms...snubblar på en nivåskillnad med för mycket vin i kroppen och får jordens blåmärke på hakan. Illa, mkt illa för en 6barns morsa. Inget jag är stolt över direkt.

Jag kände redan innan att jag ska inte dricka idag när jag mår så här, men tänker att ett glas vin inte är så farligt...jo, för mig är det riktigt farligt. Har pratat med bästa maken och nu ska vi jobba i team och när jag mår så här vilket jag vet och känner i förväg är det inga alkoholhaltiga drycker som gäller...jag vet att det går bra, bara vi har bestämt i förväg. Jag vet att det kan vara trevligt utan vin...jag kan ju bli berusad på själva livet...Jag vill tacka min älskade make som finnas där och städar upp efter mig när jag ligger...Jag pratar med dom stora barnen och får försöka förklara så gott det går...Jag vill bara gråta och göra allting ogjort...men nu lever vi här och nu och måste ta små steg i taget. Vara ärliga mot varandra och mot sig själv. Inte sticka något under stolen...jag är oerhört ärlig nu och lämnar ut mig själv. Men jag måste för att kunna gå vidare och inse vad jag måste jobba med. Det är jag skyldig min familj...Tack för att ni läser. Det ger mig hopp  

 

Stjärnklart med Särnklint

9 augusti 2014 12:25

Sunt och insiktsfullt skrivet!
Lycka till <3

maria

9 augusti 2014 21:24

Tack så mycket.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har dragit ut på detta men nu kan jag meddela att efter så många år tillsammans blir det en skilsmässa.  Jag har funderat länge men kommer fram till att det här blir det bästa. Vill starta om på nytt och börja om.  Har faktiskt redan nåt på gång....

Nu är julledigheten över och den enda som har rört på sig mera än till och från bilen är Alfred.  Det känns som evigheter sen som jag låg inne och mådde så dåligt och trodde att jag inte skulle klara av vardagen.  Men nu är vi här Jag har överlev...

Då var det helg igen, den här julen har varit hel knas. Jag var ju borta nästan hela december. Det är för tillfället omänskligt kallt ute och jag har ett gäng killar här en bit utanför min ytterdörr spelar landhockey. Det kan man visst göra i vilken...

Hej 1 januari 2017 det är med blandade känslor jag Välkomnar dig. Det känns både jobbigt och bra. Jobbigt för att jag inte vet vad som väntar mig och bra för att jag har alla chanser att ge det en ny start. Praktisera alla mina strategier vid kommand...

2016 är snart över ett år med mycket glädje men också sorg och jobbigheter. Året började med en inläggning, jag var helt psykiskt utmattat och orkade inte mera, orkade knappt leva med mig själv. Jag firade min 40års dag på sjukhuset och livet var öve...