Idag har känt mig som en riktigt dålig mamma. Låg till elva imorse-förlamad. Stiger upp-äter en skål yoghurt. Barnen ska ha lunch. Anders jobbar med något så jag ger Minna kalla blodpuddingsskivor, ja hon ville ha det på det viset. Inte mig emot. Nea vill ha en Billys pirog- 1 min i micron-gilla. Arvid äter sin första måltid på fritids och dom stora sköter sig själva. Sen åker pappaanders på jobb igen och jag blir kvar hemma med kidzen. Förlamningen är oundviklig, lägger mig på soffan och tar mig inte en cm...barnen är lösa och jag är helt oförmögen att leta åt dom. Skickar ut Arvid som är inne på en tur att leta efter sina systrar. Så om mågra grannar läser detta och tycker mina småtjejer varit påträngande så är det inte deras fel utan deras morsa som inte varit i sina sinnens fulla bruk idag.
Färdiga fiskpanetter till middag och först ut en träning och nu väntas en match. Jag hoppas fått tillbaka orken till imorgon.
Vi tror oss veta varför denna vändning, jag har lyckats glömma ta min medicin säkert tre gånger den här månaden vilket resulterat i min dep och enorma trötthet...samt att jag ligger vaken om nätterna...Igår tänkte jag vara steget före mig själv och gick och la mig redan kl 22.00...tror ni jag somnade...det tror inte jag att jag gjorde. Supertrött, med en hjärna på högvarv...undrar om den går att stänga av, ska testa ikväll.

 

bloggtanten

13 augusti 2014 14:19

Du är helt fantasisk,unga människa.Pappaanders likaså.Ni tillsammans gör storjobb faktiskt. Och som du uttrycker dej Maria, jag skrattar och gråter om vartannnat och blir så jäkla stolt över Bip-folket. Tänk såna kämpatag....Kram

maria

19 augusti 2014 17:30

Riktigt roligt att höra :))) Tack för ditt stöd.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har dragit ut på detta men nu kan jag meddela att efter så många år tillsammans blir det en skilsmässa.  Jag har funderat länge men kommer fram till att det här blir det bästa. Vill starta om på nytt och börja om.  Har faktiskt redan nåt på gång....

Nu är julledigheten över och den enda som har rört på sig mera än till och från bilen är Alfred.  Det känns som evigheter sen som jag låg inne och mådde så dåligt och trodde att jag inte skulle klara av vardagen.  Men nu är vi här Jag har överlev...

Då var det helg igen, den här julen har varit hel knas. Jag var ju borta nästan hela december. Det är för tillfället omänskligt kallt ute och jag har ett gäng killar här en bit utanför min ytterdörr spelar landhockey. Det kan man visst göra i vilken...

Hej 1 januari 2017 det är med blandade känslor jag Välkomnar dig. Det känns både jobbigt och bra. Jobbigt för att jag inte vet vad som väntar mig och bra för att jag har alla chanser att ge det en ny start. Praktisera alla mina strategier vid kommand...

2016 är snart över ett år med mycket glädje men också sorg och jobbigheter. Året började med en inläggning, jag var helt psykiskt utmattat och orkade inte mera, orkade knappt leva med mig själv. Jag firade min 40års dag på sjukhuset och livet var öve...