Livet fortsätter i samma anda. Jag vaknade upp i morse och bara grät och var otröstelig som ett litet barn. Men hallå, vad är problemet, vad är det för fel. Varför kan jag inte bara vara som alla andra, gilla och uppskatta livet. Har mera eller mindre legat hela dagen och fått goa pussar av barnen och dom stora har varit mina små änglar. Hjälpt till, lagat frukost och middag och varit gudomliga. Jag som var så lycklig i går, var tog den känslan vägen. Solen har hånlett åt mig i dag och tackar vet jag att det är lördag så mina barn har fått en dräglig dag med sin far. Cyklat ute i solen och fått kvalitetstid...men för min del en helt värdelös dag om ni frågar mig. Satan vad arg jag blir  ...hoppas nästa inlägg blir mera muntert.