Då var det fredag igen...hur är detta möjligt...när man var barn gick ju dagarna,veckorna i snigelfart och man hörde hur alla vuxna tyckte tiden gick så fort.

Nu sitter man här själv med mängda vuxenpoäng och dagarna,veckorna bara springer,rusar fram det är knappt man hinner andas...eller jo emellanåt.Hinner inte ens hålla hygienen på de 3 minsta om vardagskvällarna utan när det äntligen är sovmorgon för Alfred kastar jag ner honom i badet med småttingarna och gör en "gemensam tvätt" jätte bra tycker jag,jag sparar både tid och pengar isf att tvätta var för sig,undrar om Alfred tycker likadant...nåja nu luktar dom gott och är rena 1 dag till iaf.

Måste ta mig till den där stormarknaden och handla mat till familjen...måste gå ut och rasta småttingarna så dom får uppleva annat än våra 4 väggar...vad tror ni...bäst hon sätter fart...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har dragit ut på detta men nu kan jag meddela att efter så många år tillsammans blir det en skilsmässa.  Jag har funderat länge men kommer fram till att det här blir det bästa. Vill starta om på nytt och börja om.  Har faktiskt redan nåt på gång....

Nu är julledigheten över och den enda som har rört på sig mera än till och från bilen är Alfred.  Det känns som evigheter sen som jag låg inne och mådde så dåligt och trodde att jag inte skulle klara av vardagen.  Men nu är vi här Jag har överlev...

Då var det helg igen, den här julen har varit hel knas. Jag var ju borta nästan hela december. Det är för tillfället omänskligt kallt ute och jag har ett gäng killar här en bit utanför min ytterdörr spelar landhockey. Det kan man visst göra i vilken...

Hej 1 januari 2017 det är med blandade känslor jag Välkomnar dig. Det känns både jobbigt och bra. Jobbigt för att jag inte vet vad som väntar mig och bra för att jag har alla chanser att ge det en ny start. Praktisera alla mina strategier vid kommand...

2016 är snart över ett år med mycket glädje men också sorg och jobbigheter. Året började med en inläggning, jag var helt psykiskt utmattat och orkade inte mera, orkade knappt leva med mig själv. Jag firade min 40års dag på sjukhuset och livet var öve...