Det var längesedan (1månad sen kanske) jag var i ett skov, dvs då jag går ner i en depression för att sen hamna i en topp. Det är ju det som är meningen med medicinen att den ska lindra, jämna ut skoven och jag ska inte fladdra så mycket som jag gjorde innan. Vilket är positivt och bra att det verkar fungera nu äntligen. Alla läkare och proffs på bipolär säger att jag kommer aldrig att bli helt fri från mina svängningar men medicinen gör så att det förhoppningsvis blir längre mellan skoven. Ni som har följt min blogg vet att jag har haft riktigt snabba, kraftiga svängningar med 2-4dagars depp och sen några dagars topp. Och sen har det börjat om. Igår hamnade jag från ingenstans i en depp som gjorde mig liggandes. På kvällen började den på att försvinna och idag har jag haft min dagen efter dag. Det tar så mycket kraft och energi att gå ner i depressionerna även om det bara är för en dag så jag behöver tid till återhämtning. Nu har jag bytt stämningsläge och ligger ist på topp. Ni vet då jag har förklarat att jag är odödlig. Behöver inte sova, känner mig snygg och skulle kunna springa jorden runt...känslan då jag inte riktigt litar på mig själv. Jag älskar den, min familj tycker den kan vara lika jobbig som mina depressioner. 

Att vara bipolär betyder ju att man har två poler. Och man kan aldrig på förhand veta vilket stämningsläge man hamnar i. Det bara kommer...man får gilla läget och försöka lära sig att leva med det så gott man kan. Man kan aldrig bestämma hur länge man ska vara i ett läge utan det är bara att vänta ut. Depressionerna är värst och jag har turen att mina inte är mera än några dagar,men det räcker. Jag är helt slut då jag har tagit mig ur dom. Lyckan jag känner nu då jag ligger på topp är oslagbar. Jag äger världen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har dragit ut på detta men nu kan jag meddela att efter så många år tillsammans blir det en skilsmässa.  Jag har funderat länge men kommer fram till att det här blir det bästa. Vill starta om på nytt och börja om.  Har faktiskt redan nåt på gång....

Nu är julledigheten över och den enda som har rört på sig mera än till och från bilen är Alfred.  Det känns som evigheter sen som jag låg inne och mådde så dåligt och trodde att jag inte skulle klara av vardagen.  Men nu är vi här Jag har överlev...

Då var det helg igen, den här julen har varit hel knas. Jag var ju borta nästan hela december. Det är för tillfället omänskligt kallt ute och jag har ett gäng killar här en bit utanför min ytterdörr spelar landhockey. Det kan man visst göra i vilken...

Hej 1 januari 2017 det är med blandade känslor jag Välkomnar dig. Det känns både jobbigt och bra. Jobbigt för att jag inte vet vad som väntar mig och bra för att jag har alla chanser att ge det en ny start. Praktisera alla mina strategier vid kommand...

2016 är snart över ett år med mycket glädje men också sorg och jobbigheter. Året började med en inläggning, jag var helt psykiskt utmattat och orkade inte mera, orkade knappt leva med mig själv. Jag firade min 40års dag på sjukhuset och livet var öve...