Sjung halleluja, och prisa gud   andra permis natten på raken hemma och i morgon blir hon utskriven-äntligen. Efter 18dagar inlåst är hon så frisk att hon släpps ut på egen hand. Måtte detta gå bra.

Nu ligger jag pigg som en mört-klarvaken i ett hus som sover. Ingen att vara med och ingen att prata med förutom mig själv och det går ett tag sen blir jag även trött på mig själv. 

Jag somnade inte helt oväntat med småfolket idag och sov typ mella åtta och nio. Tänkte att, nämen jag behöver ingen sömnmedicin i kväll...jag vet inte om det var ett av mina mindre bra beslut. Nu ligger jag här och kan inte sova och det är lite för sent att ta medicinen nu. Så här blir det då jag ska besluta saker, det kan bli obra beslut. Sova på natten är ju typ det viktigaste som finns för mig och många andra, jag funkar inte normalt om jag inte får min nattliga skönhetssömn. Men jag har en rubbad sömn rytm som jag kämpar med att få ordning på.

Sen ser det ut som att det blir ett studieuppehåll och jag får erkänna för mig själv att jag klarar inte av att plugga på heltid och att ta hand om mig själv och barnen just nu. Jag måste välja bort ngt och jag väljer bort det som finns kvar som jag kan hoppa på vid ett senare tillfälle-skolan. Jag är viktigare än skolan och barnen är viktigare än skolan. Jag blir sjukskriven och får chans till återhämtning. Känns som ett stort nederlag, absolut men jag är inte mera än människa och nu måste jag få ordning på den människan så att jag kan ta upp och fortsätta studierna och avluta med fina bra betyg som jag är nöjd med och förhoppningsvis leder till ett jobb. Mm, så får det bli...

Mitt 2016 kan börja NU... 

Avslutar med en härlig bild, den tar oss tillbaka ca 4år i tiden. Ett nytt liv väntar på att få komma ut och börja leva...en storebror väntar på lillasyster. Den här bilden togs ca 6månader innan jag insjuknade "igen" så att säga. Det jag inte visste då är att vi kämpat och kommit starkare än någonsin ur det här och kan nu den bipoläras alla sidor.