Hur förklarar man för barnen när det blir så här. Det är nog det svåraste att bita i...Jag förklarar som så här
:-Det finns ett ställe på sjukhuset dit människor som är trasiga på insidan kan få komma. Det är trasigt där det inte syns utanpå utan bara känns inne i ens egna kropp. Och på det här stället finns det hjälp att få så att man efter nga dagar orkar åka hem och fortsätta att läka hemma. Jag kommer snart hem.

Med dom orden lämnar jag FB och instagram, och tittar inte in där på några dagar nu och fokuserar på att bli så stark att jag kan komma hem till familjen och fortsätta läka med dom.
Tack igen för all omtanke.

Ja vad ska jag säga, nu ligger jag här, inlagd på psykiatriska kliniken avd. 1 och försöker hitta tillbaka till livsglädjen, livets mening.

Inte det mysigaste stället på jorden men jag behövde ett rejält avbrott från min säng och komma tillinsikt vad det är jag lever för. Saknar min familj så det gör ont i hela kroppen och dom saknar mig med. Det vet jag nu, att avsluta ngt så fint är inte värt det. Råttboet/kaoset jag hade i hjärnan igår när jag åkte in börjar på klarna. Nu känner jag mig bara tom, tom i hela kroppen som är snart redo att börja fyllas igen. Men inte för mkt, jag behöver hjälp att hitta en balans i livet som passar mig och min familj. Inte tänka på vad alla andra gör och försöka återskapa ett liv som inte passar mig. Tack alla för all omtanke. I morgon är det en stor dag i mitt liv, en dag då man förväntas vara glad och lycklig. Planera kalas med släkt och vänner. Men här ligger jag deprimerad och olycklig över att jag inte hittar glädjen riktigt och kan uppskatta den dagen med mina nära och kära. Jag älskar hela min familj som står ut och kämpar med mig. I love u...