Lägesupdate, bara så att jag själv ska komma ihåg mitt liv, mitt minne är ju likamed noll annars...är inne på mina 2 sista praktik veckor och detta är inget smöreri på någotsätt men jag har så himmla roligt och lär mig så mycket och får vara med om så mycket. Får så mycket glädje och får skratta varje dag...Jag är lyckligt lottat som fått jobba med barn i 20år och får avsluta mina sista 20år inom vården, äldrevården är underbar man får så mycket glädje. Men herreguuud, hur gammal är jag egentligen...blir snart själv inlagd...jag får iaf besök ofta av barnen får vi hoppas, kommer dom 1dag var behöver jag bara vara själv 1dag...Aja...

Alfred kämpar på, varit på barn idag och fått medicin mot magen. Nya leder har tillkommit på göra-ont-listan, andra handen, fingrar, ryggen mm...snart är hela pojken i värk. Han är fortfarande hemma från sklan pga detta, han är fånge i sin kropp, han är fånge i hemmet. Enda gångerna han kommer utanför huset är då vi åker till NUS och barnmottagningen. Då kör vi och lämnar av honom framför entren, åker och parkar och går in och letar upp en rullstol så vi kan förflytta honom till avdelningen...sen hem igen och lämna honom i soffan med alla förnödenheter (vatten, mediciner, telefon och fjärrkontroller) och åka på våra jobb...han är helt låst här hemma. Sover sen 2 dagar nu nere med småbarnen i deras rum, det gör för ont att ta sig till sitt egna rum på övervåningen. Är glad-ledsen och arg emellanåt. En hockeykille som borde stå på isen, en kille som borde gå i skolan och en kille som borde umgås med kompisar. Något är fel, riktigt, riktigt fel här.

Elsa har varit och provat ut ett tyngd täcke, blev ett kedjetäcke på 10kg. Må hon sova gott med 10kg kedjor på sig...

Det skulle då jag göra