Direktlänk till inlägg 2 juni 2014
Inte lika glad och upprymd är jag nu. Har tungt att andas, känner mig så där omänskligt trött och har en oros känsla i kroppen. Jag hatar dom här snabba svängningarna, jag älskar då jag ligger på topp som igår och glömmer/förtränger hur fort det kan vända. Det är det som är sjukdomens baksida, svängningarna som man knappt hinner med själv. Man hinner just förlika sig med toppen, så kommer dalen...ska kämpa emot för att falla allt för långt, utan bara lite lagom. Jag tycker att alla ungarna ropar på mig:-mamma, mamma, mamma...hör jag hela tiden och alltid.
Idag har jag handlat och sen satte jag mig på baksidan i solen men fick snabbt besök av grannbarnen...jätte söta små pojkar men dom pratade ihjäl mig...när jag skulle hänga en tvätt frågade dom efter varje plagg:-Vems är det? Tröja efter tröja, socka efter socka, trosa efter trosa...trevligt med sällskap i all ära...får kanske sitta på framsidan imorgon Ska först ta prover och se hur jag ligger till om det blir ännu en höjning eller om vi har nåt rätt dos (på 6 litium tabletter per dag). Nu måste jag sova.
Har dragit ut på detta men nu kan jag meddela att efter så många år tillsammans blir det en skilsmässa. Jag har funderat länge men kommer fram till att det här blir det bästa. Vill starta om på nytt och börja om. Har faktiskt redan nåt på gång....
Nu är julledigheten över och den enda som har rört på sig mera än till och från bilen är Alfred. Det känns som evigheter sen som jag låg inne och mådde så dåligt och trodde att jag inte skulle klara av vardagen. Men nu är vi här Jag har överlev...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 |
27 |
28 |
29 | |||
30 | |||||||||
|