Mitt liv med 6barn, bipolär och om att vara ADHD mamma

Senaste inläggen

Av maria - Torsdag 1 dec 15:19

En dag med överlevnad. Ja, efter en vaknatt håller man mig vaken för att jag förhoppningsvis ska få sova inatt. Efter två nätter med theralen och dess bakis effekt måste jag nu ställa in sovklockan. Samtidigt som den justeras håller jag också på att få till matklockan. Skumtomtar är inte mat. Sist men inte minst har vi duschklockan, man bör duscha minst 1ggn/v och byta kläder. Gå inte i samma trasor dag ut och dag in. Allt detta funkar inte hos mig just nu. Men holy shit... tänker ni, kan hon inte duscha människan. Vad har hon för fel. Dom basala vardagshrejorna fixar hon ju. Nä, tänk för att jag inte kan det...det är som att bestiga K2 för mig. Jag har kommit till den punkten att jag inte kan ta hand om mig själv. Men i morgon får jag permis om jag är en duktig flicka och sover inatt. Då ska jag hem och duscha.
Jag är sjukskriven till mitten på januari. Det är inte min önskan men jag måste få till mina rutiner igen som vanligtvis fungerar helt fel fritt oftast.
Psykiatrikern som jag träffade i måndags sa jätte mycket, jag kommer bla annat ihåg att hon vill utreda ev. emotionell instabil funktionsstörning (borderline). Vi bockar för ännu en sjukdom. Har ni frågor som rör sjukvården, ring mig jag är ett vandrande uppslagsverk.
Ja, ibland suger livet, som för 10min sen, jag ligger och gråter och vill bara dö. Sen tvärvänder det och min glädje och humor för livet är tillbaka. Dom här tvära kasten gör att jag gör av med jätte mkt energi och orkar tillslut inte med och då kraschlandar jag utan att hinna fälla ut fallskärmen. Men just nu i detta ögonblick ser livet ändå ljust ut. Måtte denna känsla sitta kvar.

ANNONS
Av maria - Tisdag 29 nov 20:25

När psyket inte orkar mera. När sömnen sviker, när maten inte vill in i munnen och när medicinen inte blir tagen pga orkeslöshet. När stressen är oumbärlig då faller hon hejdlöst utan fallskärm...pladask...:-Hej och Välkommen till Psykiatriska avdelning 1. Här ska du nu bo för att få komma in i rutinerna igen. Sova på nätterna, äta tre mål mat om dagen och ta din medicin morgon och kväll.
Så som motpool till alla toppen uppdateringar med glöggmingel och glitter och glamour. Pepparkaksbak och stegräknare. Lugn...vi ska också baka pepparkakor och dricka glögg men inte just nu...kanske till våren, men vi ska.

Mitt bästa sällskap här på sal 2. Små fina streck och krumelurer...när barnen frågar ;-Mamma, var har du ont? Du gråter ju bara...då måste man söka hjälp så barnen får ett svar. Eller iaf så att jag har försökt att ge dom ett svar. Så jag får lägga alla måsten åt sidan-igen och fokusera på att må bra.

ANNONS
Av maria - Torsdag 24 nov 00:38

Fick världens finaste meddelande på FB. Det gör bara så ont.

Finner inga ord. Bara känner glädje och sorg i en salig blandning.

Av maria - Måndag 21 nov 21:36

Jag är påväg tillbaka till livet, det är jag men det tar sin lilla tid. Jag har förflyttat mig från sängen till vardagsrummet. Orkar stiga upp och gå på toa typ och äta. Det händer ju så mycket roligt nu, Arvids musikal på onsdag. Advent och allt som hör det till. Inte en enda juleklapp har vi köpt. Jag gillar november, med mörkret och tända ljus, Men nu finns det liksom inget att gilla tycker jag. Ljuset och glädjen är borta. Jag ser bara en massa stress och måsten. Jag har fått en huvudvärk from hell...Orkar vara vaken typ 30min åt gången sen måste jag sova. Mina celler pallar inte mera än så. Jag förstår barnen när dom somnar mitt i maten, det är så jag känner nu. Tung i hela kroppen, det hänger bly under mina armar. Jag sjunker ner en bit under ytan sen flyter jag upp en bit och så håller det på...ner-upp-ner-upp...

Idag har jag på mina vaken stunder jobbat med skolarbete. Skrivit och skrivit. Tog 45min för mig att få till ett nytt dokument. Så livet går liksom i slow motion just nu. 

Nä nu ska jag sova lite och sen vakna i morgon pigg och fin som en nyponros med energi från tårna. Hatar är ett starkt ord jag vet...men jag kan faktiskt säga att Jag hatar mitt liv (som det är nu). Väntar bara på att det ska vända och ge mig sån där lagom energi.


 

Av maria - Fredag 18 nov 23:11

Idag föll pusselbitarna isär som håller ihop mig och mitt liv. Fasaden som jag så länge lyckas hålla sprack. Påväg till skolan bröt jag fullständigt ihop och bara tokgrät. Satt kvar i bilen en stund och försökte samla mig och hitta tillbaka till mitt vanliga jag. Tjejen som alltid är på topp och det är inga problem. Jag fick det så bra beskrivet för mig hur jag känner. Man gråter och skriker för att sedan samla sig och plocka ihop bitarna för att orka dom få timmar som behövs. Det enda man vill är att försvinna, försvinna bort och sova bort eländet. Jag behövde bara hålla i hop några timmar till innan jag fick åka hem till min vrå. Åkte och hämtade fisen och som tur var så var tonårstjejerna hemma som tog över och jag fick försvinna in till mig, mörkret och tankarna för mig själv. Jag hann inte tänka så mycket, somnade ganska på en gång och sov hela dagen och hela kvällen. Orkade inte laga mat eller äta. Anders och barnen fick ha fredagsmys utan mig ikväll. När barnen sen gick i säng tvingade jag mig upp för att bryta min orekslöshet för det har lärt mig på KBT kursen att det är bra-bryt beteendet...diskade undan och plockade lite och tänk det hjälper, nu orkar jag ju tom skriva av mig det som är min absolut bästa terapiform. Skriva och få ur all ångest och skit. 

Vi är ju två som jobbar och styr den här verksamheten eller familjen, vi har olika uppgifter och ansvar. Det funkar bra, vi jobbar bra ihop men vi får inte glömma bort oss själva eller varandra i all organiserad kaos. Båda två ligger på bristningsgränsen, vi glömmer saker, bilnycklar i bilen, vet inte hur man tar sig punkt A från punkt B. Hittar inte ord och saker. Jag är livrädd att vi ska falla båda två och då förfaller våran verksamhet och det finns inga vikarier att ta in, ni vet det är bristvara på det. Därför ber jag mig själv och min älskade partner att varava ner, ta det lugnt. Va inte så j...la duktiga hela tiden. Lättare sagt än gjort, men jag har iaf gjort ett försök.





Jag är så himla, jätte trött men jag sk hålla ihop till jul och göra mitt bästa. Förra julen mådde jag apa och det slutade md att jag blev inlagd, i år tänker jag mig själv och barnen en fin upplevelse. Inte fira min födelsedag på psyket.




 


Av maria - Måndag 14 nov 21:49

Nya lokaler och nya psoriasis fläckar. Ja, vi har bytt lokaler i skolan till det som kallas för Vårdvillan på Umestan. Frächa fina lokaker med högt till tak. Bara kaffeautomaten som saknas, kommer nästa vecka och då är allting komplett. Vi startade som sagt upp en ny kurs i dag-akutsjukvård. Otroligt mycket men intressant såklart. Ska försöka att hålla fokus på demensen den här veckan så vi får bort den studieguiden och dess uppgifter iaf. Att plugga 200% är väl obra och inte att rekomendera.
Jag har fått psoriasis fläckar/utslag på halsen och det enda sambandet jag kan se är stress. Obra det med men i April går vi ut och då får jag lägga skolan och dess stress bakom mig och ist stressa runt och söka jobb.
:-Hej, mitt namn är Maria och jag är sönderstressad. Men vill du anställa mig. Jag kan hjula, dokumentera och ta blodtryck på en och samma gång. Har jag en bra dag kan jag även passa på att ta ett blodprov samt sätta en kateter, undertiden som jag rengör din stomi. Snälla, anställ mig...
I morgon är det inte solningsdag utan jag behöver bara lämna barnen, först Arvid 7.20, sen hem och hämta Nea som åker 08.00 och sist Minna som alltid kommer mitt i frukosten. Skäms på mig. Sen kan jag ta en titt på mig själv innan jag åker till skolan. Och varför jag tittar lite extra på mig själv är för att jag vill försäkra mig om att jag har hoppat ur pyjamasen. Vore ju förargligt annars...

Av maria - Söndag 13 nov 21:00

Helgen är över. Helgen är förbi, en hel vecka till nästa helg. Jag har gjort det jag sa åt mig att göra, dvs vila. Men också en heldel nytta. Idag vaknade jag med mega energi och det resulterade i att jag:-tvättat tre maskiner tvätt. Bakat lussebullar, lagat lasagne, korvstroganof och två långpannor, dubbel sats tjockpannkaka. Jag kommer älska mig själv när jag kommer hem i veckan och har glömt att jag har garaget fullt med mat. Jag är stressad, arg och svettig och vet inte vad vi ska äta, men kommer plötsligt på hur smart jag varit och förberett mat. Pussar på mig själv och dansar ut i garaget och väljer mat och börjar sjunga i köket. Det är jag i veckan kl middag.
Jag känner mig tillfreds, lugn och glad men tror jag har en inre stress som bryter ner mig bit för bit. Jag får allt oftare ångest attacker, från ingenstans och måste ta atarax för att inte få en panikattack och det har blossat upp mera psoriasis fläckar på hela armarna, vilket jag inte hade då jag började sola. Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig då jag mår så bra och är fylld av mega energi.

Fick hjälp med tvätten idag.



Och slutligen-Grattis pappa Anders.

Av maria - Fredag 11 nov 19:53

Nu äntligen har vi kommit till veckans bästa dag. Måtte det aldrig bli måndag. Den här veckan har varit jätte jobbig. Jag har knappt sett barnen, när vi kommit hem på em har jag somnat på soffan. Och när dom har somnat för kvällen vaknar jag till liv och håller låda om nätterna, aningen i vaket tillstånd eller i sömnen. Antingen ligger jag vaken eller sover och vaknar typ hela tiden. Att veckan varit extra stressig har märks på mitt närminne och min uppmärksamhet. Jag har kört fel var jag än ska åka och får ta små omvändor. Häromdagen körde jag liiite (typ en halv meter) mot rött. Förlåt alla poliser som jag känner och okänner. 

Vi började ju i måndags en demens kurs på heltid och nu på måndag startar akutsjukvårdskursen också på heltid. Och det kan ju vem som helst räkna ut att det blir 200%. Och att plugga på heltid betyder 8timmars arbetsdag. 200% blir en 16timmars arbetsdag   Däremmellan ska jag klämma in solning gånger tre. Risken är stor att jag kommer hamna på botten, under dyn, det fryser till is ovanpå och jag tar mig inte upp. Pessimist-ja visst. Så helgen kommer jag ägna åt återhämtning och pussa på barnen. Tvätta ca 7tvättar för att komma ikapp, vill baka lussebullar och laga veckans alla middagar, vad tror ni jag har två dagar på mig. Men jag kommer älska mig själv om jag lyckas, särskilt middagarna. 


 


Dagens kontor (grupprum på Väven), dator, kaffe och macka allt man behöver. Och nej mamma, snusdosan är inte min. 

Sen har jag läst lite ny intressant forskning kring bipolär sjukdom. Att det ska vara en autoimminsjukdom och vanligt med samsjukdomar som ex bordeline och psoriasis. Studien visar att det finns ett statistiskt säkerställt samband mellan bipolär sjukdom och skador på den så kallade blod-hjärnbarriären, som skall skydda hjärnan genom att fungera som ett filter mellan blod och hjärna. Funktionen i blod-hjärnbarriären är nedsatt helt enkelt. 

Tycker att det är jätte bra med forskning så kanske man lättare kan förstå. Varför drabbas vissa? 

Nu tar jag fredagskväll, äter lite popcorn och tittar på Idol. 


 


Presentation


Är en 6barns mamma som pluggar till undersköterska på komvux Har diagnosen bipolär 2, psoriasis och medicinerar för högt blodtryck. Följ med mig i min ocensurerade vardag, här får du läsa om glädje & om sorg, hypomanier & depressioner. Välkommen!

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2016
>>>

Fråga mig

5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Tidigare år

Sök i bloggen

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Mitt liv med 6barn, bipolär och om att vara ADHD mamma med Blogkeen
Följ Mitt liv med 6barn, bipolär och om att vara ADHD mamma med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se