Nu har vi fått påsklov hela familjen, efter två dagar jobb har pappaA tagit ledigt för att hjälpa till i hemmet. Få ihop logistiken med skjutsningar, Bup och målvaktscamp för Alfred på fredag. Min huvudvärk försvann i nga dagar men har som ett brev på posten kommit tillbaka och gör mitt liv surt. Det blir så då jag känner mig stressad och pressad och har mycket att tänka på. Känner mig otillräcklig och vill finnas till bättre för alla. Har legat som en sten idag efter middan och bara hört hur alla har surrat runt om mig...ungarna har ropat på mig men jag har inte lyckats svara. Trots det har vi fått till lite trevligt på dagarna...som

att vara ute i solen...och

laga prinskorvstårta till middag med giftsvampar  men vi lever...

och för er som inte har sett mitt fina armband på instagram som jag har fått så måste jag bara få visa det här...

LIVETS TRÄD-BELIEVE-OCH FÖR ALLTID  fina ledord här i livet som jag tänker på  då jag vill ge upp...det betyder mycket och är något att sträva emot hela tiden. Tack du fina som gav mig dessa ledord, du vet vad jag behöver. 

Hej då 2015års påsk-vi ses igen 2016 ett år äldre och ett år klokare för hoppningsvis för vissa av oss. I morgon börjar pappa jobba, ska jobba två dagar sen får han ta ledigt då vi har mycket att passa in i familjeschemat. Barnen och jag ska ha påsklov i två dagar tillsammans sen blir det bara att få ihop vardagen med tider hos BUP, kurser, målvaktsläger mm mm...Helgen har slutats med en brakmiddag som mamsen kommit med och lagat på plats. Jag har länge funderat på det här med Linas matkasse men har insett att mammas kasse är bra mycket bättre...kostar gratis och den lagas  lokalt på plats...Jag kommer bara att bli besviken på Linas. 

I morse fick vi besök i sängen av inte mindre än 8 ungar, 6 egna och två lånebarn så då är man ju bara tvungen att ta en gruopie...hur många rymms i sängen-10st!!!

Anders syns dock ej, han ligger bakom alla barn...

Igår hade vi en fin dag och gick på Bildmuseet och var på Strömpilen och fick luft med en vy över vackra Ön, mitt hemställe. 

Nä, vi har bara haft det bra, med mycket skratt, mys, sett på film och ätit mat...laddat batterierna med andra ord.

Har vaknat upp efter årets trevligaste kväll-dom bästa var här igår och vi skrattade och hade supertrevligt långt in på småtimmarna...tog en massa fjortis selfies och groupies och var allmänt fåniga.
Men det var så skönt att få släppa loss efter en 2 dagars Jag-orkar-ingeting-bara-ligga-på-rygg-och-glo...

Sist men inte minst. Marängtårtan som Elsa och Agnes dekorerat...smakade sommar.
Det här lever jag länge på nu att få umgås med vänner är bästa medicinen för själen.

Nu kör vi-mot blåkulla...here we come...flytta på er alla häxor familjen Nilsson är på språng. 

eller inte...någon däckade där hon är och någon är fortfarande sjuk. Kan bli en lugn färd på kvastarna i afton känns det som. Vi ska äta tacos och godis tills det står ut genom öronen. Än fast dom säger att socker är inte bra, ät inte socker, drick inte läsk och ge framför allt inte era barn detta gift...men jag ÄLSKAR ju godis, läsk och fest det är ju det som är roligt, moroten i livet. Så jag tänker frångå alla experter och hälsosamma råd och bara fira påsk i helgen. Men vi kickar igång helgen med en sista hockeymatch sen tar vi både påsk och hockeyledigt och laddar om inför en ny fotbollssässong. 

Jag har varit på min favoritkurs, det var as jobbigt i morse att kliva upp men jag tvingade mig upp gullade med Olivia som kom ner och passade dom små för att jag inte orkade lämna dom på fsk. På så sätt fick jag ligga kvar typ 30min till i sängen. Åkte till kursen och tyckte allting var tungt och jobbigt men åkte därifrån med en lättare kropp, hjärnan är dock fortfarande full med skit som jag har börjat städa upp.

Efter det fick jag göra ngt för Olivia, jag fick köra henne till tatueraren (kanske för att hon behövde ett intyg att hon fick tatuera sig). 

Jag är så avundsjuk, den blev jätte bra och har ett bra budskap-Jag önskar att jag hade varit före, men den här gången var jag steget efter...nu ska bara svullnaden gå ner och bli mindre röd då är den perfekt  

Ja, vi har då en stor spridning på kullen, någon håller på att bli torr, blöjfri medans någon gör sin första tatoo...

Glad Påsk!!!

Ska försöka skriva ett inlägg, min hjärna är fullständigt tom, tom på precis allting. Måste hela tiden gå tillbaka och tänka:- Vad var det nu jag tänkte, vad var det nu jag skulle göra. 

Gårdagen var helt galen, jag tänkte ta en dag för mig själv, vila hinna komma ikapp. Satte ribban lågt men vi hade ändå tider att passa. Handlade på fm, ringde förskolan bara för att kolla så det var på fredag dom skulle få klä ut sig till påskkärringar:- Men Maria, på fredag är det långfredag och vi har stängt! Jaha, okej...långfredag. Förra året lädde jag ut dom fel dag och i år tänkte jag klä ut dom och lämna dom på en lördag typ. Redan där tog det stopp. Sen skulle vi på BUP och gå våran strategikurs för föräldrar med barn med ADHD/ADD. Våran tjej brukar samtidigt träffa sin psykolog och prata allt mellan hommel och jord, men tydligen inte idag, idag skulle hon visst inte med. Men bästa psykologen tog sig ändå tid till henne men var tvungen att gå en timme tidigare. Så Anders får smita ifrån kursen och köra hem våran tös för att sen komma tillbaka. Påväg tillbaka ringer dom från fritids och Arvid har fått feber. Han är nästan framme på BUP och snabba beslut får tas. Jag får också hoppa av kursandet för dagen och vi får åka och hämta igen våran febriga son. Vid det här laget är jag fullständigt off, kaos i hjärnan, ont i huvudet och hela kroppen. Anders gav en klockren förklaring på hur det är i huvudet. Tänk er alla pärmar som ni en gång i tiden har sorterat och ställt upp i alfabetisk ordning i huvudet har nu någon kastat runt och ut och allting är i oorning, nu ska du börja om från början och sortera i ordning allting igen, men var ska du börja!!!  Precis så är det, och varför han gav en sån bra beskrivning på det hela är nog att han också börja på känna av kaoset som annars är en  lugn strategisk person som inte jagar upp sig i onödan. Nu får vi passa och och skärpa till oss så inte båda hamnar i hjärn-kaoset. Vi har glömt bort alldelens för många möten på kort tid. Trots att jag har skrivit upp dom. 

I morgon är det iaf skärtorsdag och barnen fick därför inte på fredag utan idag klä ut sig om dom ville...

och dom ville...

Minna klädde på sig sina ytterkläder gick ut och kom in och utbrast:- Mamma, fågeln snickrar ute  Underbart det är sånt som gör att man glömmer hur jobbigt det kan vara. Nu ska jag vila med min febrige kompis, han snarkar redan så gott.

Ja, då var vardagen här igen efter en skön men intensiv helg. Vi fick hem våran kille strax före 03.00 inatt så jag hade inte hjärta att skicka honom till skolan utan han fick sova ut och ta en dags vila. Själv är jag helt slut efter att ha åkt bil tur och retur till Sthlm, ätit pizza, shoppat, druckit mousserande vin och tittat på hockey. Så jag kan tänka mig lite hur min målis kan känna sig, liiite trött antar jag. Har man spelat typ tre matcher per dag, klivit upp mitt inatten och bara anspänningen gör nog sin rätt. Nä, så vi har legat i varsin sida av soffan och gjort ingenting.

Jag har fått en huvudvärk som inte vill släppa har en inre stress som gör mig otroligt stressad över allting jag vill och måste göra. Det har ju lagts på två tider till att passa under veckan som tro mig känns tydligt på min kropp och knopp. Jag har idag haft möte med BUP och skolpersonal där vi tillsammans måste jobba ihop och få en bra arbetsmiljö för våran tjej. Bup psykologen förklarade att det handlade om en svår ADHD, då det finns brister och svårigheter inom alla områden, där vi måste hjälpas åt för att hitta strategier som fungerar både hemma och på skolan. Hon är oerhört duktig på att uttrycka sig verbalt och har en stor insikt i sina problem, men att omförvandla det till konkreta handlingar det är där det brister. Hon  har inga som helst inlärningssvårigheter så kan vi bara hjälpa henne med att koncentrera sig och med uppmärksamheten samt med regleringsfunktionerna så kommer det gå bra. Målen kommer att uppnås mm. Ja, det är så mycket nu som måste jobbas med och kräver full fokus,jag har inte riktigt full fokus men jag strävar efter det så gott jag kan. Det är där min stress kommer in och jag får en inre stress där jag slits emellan mina och min familjs behov, vad ska jag prioritera...jag fixar inte allt, det är då jag stupar och hamnar på botten tyvärr, det är min största sårbarhet. Har svårt att säga nej och och vill finnas överrallt. Jag vill vara före och efter samtidigt som jag vill att alla ska ta sitt ansvar. Oroar mig alldelens för mycket över allting så det kokar över i hjärnan. Nu ska jag städa i hallen

några har letat efter något...sedan hänga en tvätt kanske hinna handla mat jag vet, får se...får se vad jag orkar...

Äventyret är över, vi sitter i bilen påväg hem till barnen. En bilfärd på ca 7timmar. Kanske hinner med ett stopp på Ikea i S-svall ;) Lions cup avslutades med en grym match av pojkarna mot Chicago som slutade 1-1 och målvakterna är super likaså utespelarna...

Och min blev tom matchens lirare. Stolt morsa sträcker på ryggen och tänker med stora bokstäver :-Han har jag gjort och fött ?. Pojkarna som spelat i en parallell cup-Farsta hockey games har gått till final ? den matchen beräknas spela kl 17.00 Och då kan vi ju vänta hem våra slagna hjältar vid 04.00 inatt en lång bussresa på ca 8timmar väntar.
Annars har vi bara haft det toppen i Sthlm och Huddinge. Bott kungligt hos Anna och Andreas.

Hallen där vi hängt.

Shoppat på Drottninggatan.

Fikat, och gubben fick ett infall och köpte sig en ungdomlig skinnjacka.

Fick ett till infall och gick på en apa och börja pussas.

Hej då Stockholm vi ses kanske till sommaren.
Nu längtar vi bara hem.

Vi säger Hej till tröttheten, är det så dax att komma nu. Nu då jag måste vara alert och packa till i morgon då vi ska bila ner till Stockholm och lämna 5 barn på hemmaplan. Åker ner till det sjätte barnet för att stötta honom i hans stora intresse. Jag har haft fullt upp hela veckan varje dag, varje minut, sovit lite på nätterna men nu kommer det, jag känner det så tydligt-insomnian. Jag har somnat kring tolv på natten vaknat vid två/tre tiden och tänkt, äntligen morgon, nu får jag kliva upp. Kollat på klockan och och bara Nej, inte ännu måste sova fyra timmar till. När alarmet ringt klockan sex har jag innan jag vet om det själv hoppat in i badrummet. Matat på hela dagen utan vila och en ny dag kommer. Tillslut tar det tvärstopp. Typ nu...Har varit på min kurs och blivit matad med massa matnyttigheter inom bipolär. 

Nu ska jag fokusera på mig, familjen och min och makens resa ner till huvudstaden. Vi ses om några dagar.