Söver barn, instagrammar, fejsbookar och smälter mat, allt på en och samma gång-man är väl kvinna för tusan. Men lite jobbigt är det att vara överallt.
Idag har jag verkligen varit precis överallt. I bilen till Röbäck, till Ikea, till sjukhuset, till Ikea igen, handla på Willys, i bilen hem till Ersmark, packa upp, i bilen till sjukhuset sväng 2, i bilen till Nolia för att lämna målvaktsutrustning gånger 2, i bilen till Anders jobb lämna av honom och hem igen för andra gången. Nu sätter jag mig INTE i bilen ngt mera ikv...kan ni förstå det.
Var iaf på hudmottagningen i morse och ska börja sola. 3ggr/v kommer bli ett evigt körande till NUS, men vill ju få bort psoriasisen. Bra läkare som tittade på hela mig och förstod att bara krämer hjälper inte. Nya krämer utskrivna och en ny kur är insatt. Kollade upp om det har med mina mediciner att göra men vi kom ingen vart liksom, hon trodde på en kombo med mediciner, stress osv. Blev erbjuden en grupp för psoriasis patienter där man får lära sig att leva med det då det inte bara är en hudsjukdom utan en systemsjukdom och kan drabba många av kroppens organ-jippi (eller inte)...jag är beredd på precis vad som helst. Har jag bipolär, högt blodtryck och psoriasis så kan jag lika gärna fortsätta...pessimist-ja, visst. Nä, men det känns som att jag blir inte förvånad längre.

I väntan på domen.

Lyxade till det med lite god mat och ett glas vin.
Sjukhus besök nr 2 var ett möte som jag och Anders var på, det var bra.
I morgon har först Nea hockeyträning kl 08.00 och sen ska Alfred möta damernas A-lag och det vill jag ju se.
Så Nu ska jag försöka varva ner och smälta dagen. Sova och vakna utvilad och pigg.