Idag firar vi fina pappaanders 44 år  Grattis till dig min sköna...och jag hade inte riktigt planerat som jag brukar och inte hunnit baka nåt smarrigt till den stora dagen...men inte för att skryta utan mera bara för att jag är så förvånad över mig själv så på 45 min på morgonkvisten rörde jag ihop en kladdkaka och en toscakaka till fikat med farfars och syster Annika med make...(kusinerna är på läger). Nu ligger dom båda kakorna så gott där nere i magen och jäser...

Nu ska vi förbereda inför en barnfri kväll, natt och morgon  ...och i vårat liv är detta timmar som är viktigare än luft nästan, ni fattar väl...för att överhuvudtaget överleva så måste man ta vara på dessa stunder man får typ en gång per år...puss på er